Närsynthet (kallas även myopi) betecknar synsvårighet vid längre avstånd. Föremål längre bort ter sig alltså vara mindre skarpa för de som lider av närsynthet. Detta kan innebära problem vid exempelvis bilkörning och sport. Det kan även vara svårare för närsynta att identifiera ansikten på längre avstånd samt läsa skyltar och dylikt.
Den som är närsynt har ett öga som är för långt, alternativt en krökt hornhinna. Detta leder till att det ljus som träffar ögat från längre avstånd inte bryts ordentligt, vilket i sin tur innebär en suddig bild på längre håll. Ljusstrålar från kortare avstånd kräver en starkare brytning, och bryts därför på rätt sätt.
Det är inte alltid lätt att identifiera närsynthet, särskilt om det är ett problem man levt med under en längre period. Man har nämligen inte något att jämföra sin syn med. Vanliga symtom på närsynthet inkluderar suddiga skyltar, ständigt kisande och kronisk huvudvärk. Detta samtidigt som objekt på nära håll ter sig vara skarpa.
Vanliga frågor om närsynthet
Detta är en oro som många har, men det finns i dagsläget inte någon konkret forskning som visar att man blir närsynt av att sitta framför en datorskärm. Risken är istället att man inte blinkar lika ofta, och anstränger ögonen mer. Detta kan leda till suddigare syn temporärt.
Närsynthet beror ofta på formen av ögat; om ögat är för långt påverkar det ljusets brytning, vilket leder till synsvårigheter. Oftast blir synen sämre med åldern. Detta eftersom huvudet växer allteftersom man åldras, vilket ofta förlänger ögat. I vissa fall kan ögat bli mindre, vilket leder till bättre syn.
Närsynthet beror vanligtvis på storleken på ögat, som förstås påverkas av ens genetik. Detta innebär att närsynthet är ärftligt. Samtidigt finns det även externa faktorer som kan påverka myopi, bland annat trauma och brist på solljus. Spenderar man alldeles för mycket tid inomhus kan det alltså innebära en riskfaktor för myopi.